När jag funderar på en sak...
Så brukar jag fundera ganska så länge och det betyder att jag fortfarande funderar på det med dom som inte är som oss andra! Hela saken började när jag och Hawkar diskuterade det i bilen här om dagen och han sa "Det finns flera med funksjons hinder och skador i Norge änn vad det gör i Kurdistan!" å jag totalt stenvägrade tro på detta, och gör det fortfarande! I Kurdistan har dom inte fostervattens chek så därför kan man inte kolla om det är något fel på barnet när det ligger i magen + att det är tabu med abort. Och för det andra så är det många som gifter sig med sin första kussin och här i Europa vet vi att det leder till missbildningar så därför får man inte det här. I villket fall som hälst så svarade jag Hawkar med det å då sa han "Men varför ser man aldrig någon i Kurdistan som har missbildningar då?" och jag svarade "Jag kan tänka mig att dom flästa sitter på någon instutisjon någon stans i landet och knappt har sett dagens ljus, men här stänger vi inte inn dom som är annolunda, å inte fryser vi ut dom häller! I alla fall inte som ni gör!"
Hawkar tänkte länge på detta, helt tills han kom fram till att han minns att han hadde en kompis när han var liten som hadde en missbildning, som helt plötsligt bara försvann! Så i dag när han pratade med sin mamma så pratade dom om jusst det och hon sa "Hans pappa skickade iväg honnom för att han blev för jobbig tillslut." Dom har med andra ord samma värdier som vi hadde för ca 40-50 år sedan (fins säkert många i dag med, men långt i från lika många!).
Jag har en kussin som föddes för tidigt, pluss att han hadde navelsträngen runt halsen så han fick ingen luft å då fick han autism och någon annan sjukdom, detta betyder att han inte fungerar som oss andra. Min faster tog hand om honnom så gott hon kunde eftersom att hans biologika farsa stack när dom fick veta att han var annolunda. När han var kanske 5-6 år fick han en bror, helt frisk var han och när han var ca 4 lurade han sin bror att göra massa saker. En gång när min faster bara hadde varit hoss grannen för att hämta smör när dom skulle baka så när hon kom tillbaka stod dom där båda två, fulla i mjöl och kakao! Detta var bara en av 100 gånger! Det var så klart jättesvårt eftersom att hon inte var tillsammans med hans biologoska pappa utan hadde hittat en ny man som sa att dom skulle skicka honnom på en instutisjon "för sånna som honnom" och då gjorde hon det tillslut... I dag ångrar hon sig! Hon skickade bort sin sån när han var ca 6 år bara för att han inte var som alla andra, hon har missat absolut allt från 6 år tills nu för utom dom små glimtarna hon har fått vid vissa anledningar...
I dag har hon och hennes ny-gamla man skilt sig och bor var för sig. Tänka sig, att ha autism och vara ganska otrygg och sedan bli bortskickad på en instutisjon vid en ålder av 6, är det så vi skal ha det? Tack och lov så är detta ca 40 år sedan, så funkar det som oftast inte i dag!
Jag kan ju tillägga att min farfar blev as förbannad och min kussin var mera hemma hoss min farfar, farmor och ibland hoss min farbror änn vad han var på instutisjonen.
Nu mår han förövrigt fina fisken och ha bor fortfarande på ett hem eller vad man skal kalla det, men han har en egen lägenhet och det enda som är det är att han får hjälp med vissa saker, så som att laga mat. Han kan inte allt som jag kan, men han kan också många saker som jag inte kan! Han är en hejjare på matte, han spelar trummor så bra att ett band i Norge frågade om han ville spela för dom men han tackade nej eftersom att han inte tål stora folkmängder, han kan dricka sägert 20 öl utan att ens bli full! Så det är många saker han kan som jag inte kan, precis som det är många saker som jag kan som han inte kan! Men alla är vi olika!
Gud jag har värkligen jätte mycket på hjärtat när det gäller det hela så detta innlägg kommer nog vara ett tag till, läs eller låt bli, jag vill bara berätta!
I skolan så hadde vi om Downs å CP förut och då kom det en mamma och pratade om sin dotter som hadde downs syndrom, ingen dag är den andra lik och hon pratade om för och nackdelar. Hon berättade att eftersom att hon inte kan gå så långt så när hon gick i första klass när rästen av klassen skulle på skogstur så fick inte hennes dotter följa med eftersom att där kan man inte ta med hennes vagn så hon fick gå på museum med en av lärarna, det var första och sissta gången som hon sa! Hennes dotter led så klart inte av detta när hon var på musèt, men dagen efter när alla pratade om skogen, då grät hon när hon blev hämtad! Hon hadde inte fått följa med, hon hadde blivit lämnad utanför... Så ska det inte vara och mamman protesterade mot detta, efter det fick klassen bara gå skogsturer där alla får följa med! Å så tycker jag att det skal vara!
Vi hadde 2 killar i min klass som hadde CP, å när vi var ute och gjorde saker så var vi alltid tvugna att tänka på om det fanns någon väg där dom kom fram med sina rullstolar, å det är så det skal vara! Vi skojjade alltid om att deras batterier skulle ta slut å va tusan vi skulle göra i sånna fall, som tur var så gjorde dom aldrig det, å tack gud för det! Ni anar inte hur tung en eldriven rullstol är att putta, vi har nämligen försökt!
Å så det hära med orden som finns, CP, är det ett fult ord? Jag själv tycker inte det! CP är en förkortning på det annars ganska långa ordet Ceberal Parese (stava?). Många har gjort ordet cp till ett fult ord dock, jävla cp barn brukade min lillasyster säga när vi var mindre, å då blir det så klart en helt annan sak! Men det är väll precis som neger (nu får man ju inte säga neger över huvud taget men jag kommer till det snart!) säger man jävla neger, då är det ett jätte fult ord och om jag som vit säger neger, så är jag rasist! Men själva säger dom neger hela tiden, varför är det då ok?
Jag hadde en klasskompis som var neger, å vi pratade om det en gång! Är neger ett fult ord? Han menade nej! Jävla neger är ett fult ord, precis som jäva viting är ett fult ord! Niggah däremot, det tycker jag är fult! Det behöver man inte använda, vi har ju redan neger liskom!
Mongo då? Mongo har nu blivit ett fult ord eftersom att det inte heter mongolid längere som det hette förut. Förut hette det att man var mongolid om man hadde downs, nu har man bara downs! Därför säger man inte mongo, å anledningen till att det blev ett fult ord, det är så klart för att dom som har dows fick ord kastade efter sig som "ditt jävla mongo" å hur man kan få för sig att säga en sånn sak, ja det undrar jag! Precis som jag undrar hur man kan få för sig att säga "Jävla neger" eller "Jävla viting" eller varför inte "hora"?
Babbel babbel babbel! Bla bla bla! Jag anntar att det nog inte var någon som läste ända hit i alla fall! Haha! Men nu har jag i alla fall sagt det! Tjingeling!
Usch.. det där med att de skickar barnen till instutioner är ju bara för hemskt. Vad tänker det med riktigt? Men kanske att det inte finns samma hjälp och resurser där som det finns här i Norden. Här har vi ju ändå rätt ok sjukvård när det kommer till utvecklingstörda/funktionshindrade.
nää nu ska man inte vara föredomsfull.
I Kurdistan älskar man sitt barn oavsett om den är funktionshindrad eller inte.
Jag har sett lika många funktionshindrade i Kurdistan som jag har sett i Sverige, tvärtom där finns det inte boende för funktionshindrade utan det får familjen själv ta hand om sitt barn. Min pappas kusin har tre funktionshindrade barn o han har tagit hand om alla med sin fru o älskar de mer än allt de e ju hans barn. Sen finns det ju föräldrar eller dåliga föräldrar ska man säga som inte orkar ta hand om sitt barn, i alla länder.