Hemma från sjukhuset.

Nu är vi hemma. Vi har varit innlåsta på sjukhuset i två dagar, å när jag säger innlåsta så menar jag innlåsta. Dom trodde att Julia var en smittrisiko för andra barn (villket det visade sig att hon inte var senare) så vi fick inte ens hämta vår egna mat. Så där satt vi, inte fick jag gå ut för frisk luft heller eftersom att jag har så klart Julias baskelusker på mig å precis brevid våran avdelning låg cansersjuka barn å man vill ju inte att dom skal bli sjukare änn vad dom redan är.

I villket fall som hälst så satt vi först uppe en hel natt eftersom att vi var på akuten för barn men inte Julia, hon sov så skönt i en vagn som dom hadde hittat åt henne. Eller skönt är väll att ta i eftersom att hon grät stora delar och vred och vände på sig i smärtor. Till slut så fick vi i alla fall komma till ett annat rum och då blev vi innlåsta utan förvarning. Julia bara grät å grät och hadde ont i magen och jag tjatade och tjatade på att få det dära förbaskade ultraljudet som vi skulle få kl 6 på morgonen, men som vi inte fick förens kl 15-15.30 på eftermidagen. Hela den tiden låg Julia å grät, spydde och vände sig. Hon kunde inte ens hålla ner 3 droppar vatten utan då spydde hon upp det tillsammans med galla. Som tur var så fick hon i alla fall vatten inn i handen eller vad man skal säga. Där låg hon, mammas älskling med en tråd inn i armen, en grejj på tån som kollade pulsen, tre trådar på bröstet för att mäta hjärt slagen och ett stick med plåster på i den andra armen och hon hadde så ont!

Tils slut fick vi i alla fall komma inn och då kollade läkaren konstigt på skärmen så frågade jag "vad är det?" å han svarade att han skulle förklara senare. Det visade sig i alla fall att Julias tjocktarm och tunntarm hadde krullat ihopp sig. Jag frågade vad man gör med det å han sa att man sprutar inn vatten i ändtarmen och hoppats på att det skal räta upp sig. Liksom som när man blåser upp en skrynklig balong, då rätar den till sig.
Om det inte hadde funkat hadde min tjej havnat undet kniven, tack gud för att det funkade och på en gång efteråt så ville Julia ha mat och hon var sig själv.

Julia fylde blöja efter blöja med massa vatten från ändan och det är väll inte så konstigt med tanke på att dom sprutade trots allt inn 850 ml vatten, stackars! Nu har hon det i alla fall bra och hon äter som aldrig förr och är frisk!

Ni kanske undrar varför jag åkte inn till akuten till att börja med. Jo förstår du Julia pruttade och det luktade ruttet. Så skulle jag byta blöja för jag förstot att något att kommit ut. Jag anar fred och ingen fara när jag kommer ner å tar av henne kläder och blöja så ser jag det värsta jag någonsinn har sett, hela Julias blöja är fylld med blod, rent blod med lite slem i. Jag blir as skraj och börjar så klart gråta, stackars min tjej!
Nu har hon det i alla fall bra och jag har det med bra! Jag trodde facktiskt att hon skulle dö när jag såg allt blodet, så mycket var det. Men dom fiksade det å allt går bra nu!

Förstå om något alvarligt hadde hänt henne, då hadde jag dött! Men det gjorde det inte å tac alla gudar för det!

Å nej!

Julia är as sjuk! Inte bara sjuk men värdens sjukaste! Hon har feber och hon vill inte ha mat bara tutte å allt det kommer tillbaka upp igjänn... Jag blir så ledsen! Som om det inte var nog så hadde hon diare och nu i morse när vi bytte blöja nr två så var den tom, bara blod i blöjan. Vi åkte till sjukhuset på en gång och hon har en bakterie i tarmarna tydligen. Jag gråter nog mera änn vad hon gör, hon mäst spyr, sover och vaknar hela tiden. Nuuu vaknar hon!

Ciao!

Michelle<3

Linn skrämde mig med sanningen i går. Till nästa höst börjar Michelle i skolan! FATTA? Hon blir 5 år i år! Kan ni förstå? Min lilla lilla bebis som sprang runt i blöjor och sa "Tante jeje tante jeje! Æ vil ha kjæxe!" ska börja i skolan. Hon är stor också. Inte liten längere. Jag tycker inte att hon har växt sedan hon föddes, men tydligen så har jag visst fel. Hon är stor nu, hela 5 år den 13 aprill...

Gud va jag hatar blogg.se! Jag tänkte visa hur liten Michelle har varit och hur stor hon är nu men neeeedå, det går ju inte att ladda upp bild! Jag har en dårlig dag och klockan är massor så nu chekar jag ut!

Ciao!

Njuta?

Jag skulle facktiskt vilja sitta ner och bara njuta av mitt liv med Julia under en dag utan att massa saker ska komma upp. Jag tänker för mycket å på för onödiga saker.

Den 25 ska Julia till bvc å jag ska till doktorn den 2 Aprill. Jag länktar facktiskt. Jag får ont i min lever i bland, har ingen aning om varför... Va äckligt ord ijäntligen, lever alltså...
Julia ligger och sover i vaggan å jag vaggar henne med foten. Som alltid sovnade hon på rygg men ligger nu mera på mage, det är väll bättre så kan jag tänka mig.

När jag kollar ut genom förnstret så blir jag deprimerad (haha as if!), vad vill snön? "Allt" hadde regnat bort och blivit till sluch liknande sörja å så börjar det snöa som attans i dag, villket bakslag för sommar Gudarna! Vad händer liksom? Ute på gården så finns ett leksaks hus, man ser knappt taket. Underbara sol, sommar och bad, vart är du?


Här kommer jag och Julia vara hela sommaren! Så om ni ska leta efter oss så leta här eller hemma hos Emelie! Kommer bli så mys med sommar. Då blir Julia hela ett år!


Feber fortfarande.

Julia har fortfarande feber, den har gått ned med 0,1 grad och i dag är hon grinig. Hon vill inte leka på golvet å inte leka med Racel å inte leka med Michelle. I dag har ett par tårar blivit spilda. Den enda gången hon är nöjd är när hon sover eller tar något hon inte får ta.

Julia har med andra ord setat på min arm eller i mitt knä hela dagen. Jusst nu sover hon framför barnprogrammet i en stol som darrar, nu är hon nöjd. Jag tror dock att hon kommer vakna snart för Øyvind hamrar och slår i källaren och det hörs upp jätte bra (som om man skulle stå brevid han) eftersom att han står precis vid trappan.

Jusst nu så saknar jag min soffa och min säng facktiskt. Hehe. Men vet inte vad man har innan man har förlorat det (för en helg). Jag saknar facktiskt mitt jävla kylskåp för där finns bara saker jag tycker om, hehe.

Men jag tror att vi åker hem i morgon, eller så händer det något jätte roligt i morgon så att vi inte hinner åka hem i alla fall, vi får se. Men det är "unga mammor" på tv i morgon å jag vill se det men vi har inte den kanalen hemma så jag kanske stannar kvar här i en natt till i alla fall.

Julia ska i alla fall till doktorn den 25 på rutin kontroll och så ska hon få sin sista hepatit spruta å så ska hon få en vanlig vaksin också som kommer i två sprutor så hon ska få hela 3 sprutor på samma dag, stackars min tjej.

Men nu ska jag kolla min mail. Vi letar efter en dagmamma till Julia förstår ni å då måste jag kolla mailen ofta så att jag vet om någon har svarat. En person har redan svarat men jag hadde några frågor som jag ska kolla om hon har svarat på nu:)

Ciao!

Stackars Julia!

Dagen i dag har varit fullproppad! Det hela började med att kl 08.00 så står Michelle vid min å Julias säng och säger "Tante Hege? Kan ikke Julia få leik sæ ilag me mæ?" å ner med Julia på golvet som för övrigt är as lycklig. Dom leker och jag kollar på dom och säger "nej" säkert 100 gånger innan jag äntligen går upp ur sängen efter en urusel natt på ögat.

Vi äter fukost, byter blöja, tvättar ansiktet, borstar håret och gör oss fina i väntan på att kl skal bli 11 ungefär. Ett par timmar senare är kl 11 och jag ringer Beathe som självklart inte tar telefonen eftersom att hon är barnledig och sover som ett litet barn! Tiden går, Linn åker till City Syd och jag blir helt plötsligt 3 barns morsa. Julia kryper omkring och slår Racel i pannan å pillar i hennes ögon. Michelle blir galen och springer runt efter Julia och tar bort henne från Racel och säger "Nej Julia, de blir vont t a Racel sjø!". Julia skrattar å det gör Racel också.

Kl blir 12.00 Linn kommer hem och Julia vilar och jag ringer till Beathe en gång till som fortfarande inte svarar. Julia vaknar och äter lunch och är grinig eftersom att hon blir väckt (trodde jag). Tiden går och jag ringer efter Beathe en gång till vid 14-tiden. "Hallå?" säger en mycket trött Beathe och jag säger "Hej murmeldjur! Vi kommer nu! Hoppa inn i duchen!" hon svarar "Kan ni inte vänta en timma?" "visst" svarar jag, en kvart senare är vi på bussen.

Vi åker dit och leker massor med Rikke, Beathe och Mariann å så klart, råtta/hunden Alex var med också. Julia tycker att han var läskig. Sally med sin stora slemmiga tunga, hon är inte ett dugg läskig, dom är bästa vänner. Men Alex som är typ Julia delad i 3 är läskig... Jag fattar inte.

Tills slut skal vi ta oss hem, vi går till bussen och väntar och väntar men ingen buss kommer... Jag pallar inte trycket å ringer alla jag känner men ingen buss, då visar det sig att jag troligen har missat den bussen jag skulle med och därför står vi å väntar på en buss som kommer om en timma. Med en trött Julia och en kissnödig mamma är detta inget alternativ, vi ringer taxi.

Vi tar taxi hem till Linn och när vi kommer fram tar inte chaförem mitt kort och jag har bara 100 kr på mig. Jag springer inn å roppar "LIIIIINN?!?!" hon svarar inte, men det gör Monica som är på besök, "Har du en 100dring?" det hadde hon och min mobil el är räddad. Äntligen hemma.

Julia sovnar och vaknar kl 01 taget någon gång med 38,4 i feber. Så högt har hon aldrig haft så nu har hon fått febernedsättande. Jag hoppats att det bara är för att, men jag är orolig för att hon har blivit smittad av sin kära kussin som nös henne rakt i nyllet idag. Stackars min tjej!

Dock är hon glad som attans och vill inte sovna om alls nu. Natten som började så bra. Julia sovnade kl 21 å sov helt tills kl 01 å det är lääänge för att vara en unge som ibland inte sover längere änn 1 timme sammanhängande. Men det går bra, hon blir nog frisk:)

Ciao!


Hjärtat i halsen!

I dag har jag haft hjärtat i halsen minst 100 gånger. Julia å Michelle leker med varandra, Julia är 7 månader å Michelle är 4, snart 5. Med andra ord leker dom väldigt olika, men otroligt bra. Jusst nu är båda uppe i bäddsoffan. Hjärtat i halsen. Michelle bär henne upp i soffan och Julia kryper runt och anar fred och ingen fara å så kommer en kant å handen å armen försvinner ner, det går bra men jag vet att det är nära att inte gå bra så nu får dom inte vara i soffan längere. Julia kryper runt på golvet och äter Michelle mack kanter och Michelle sitter i soffan och äter en mycket sen kvällsmat för ett barn som alltid lägger sig 19, senast 20.00.

Men det är ett par förklaringar på det hela. Min käraste älsklings Michelle har oppererat halsen, hon har tagit bort halsmandlarna och har inte gjort annat änn att äta soppa, nudlar och en hel del glass i en väcka. Men nu är hon bättre. Hon kunde inte äta pizza med oss i dag, men en å annan macka trycker hon i sig. Det är den första anledningen, den andra är så klart att det är Fredag å den tredje är att vi är ju här!

Det är först nu jag märker att Julia tål inte allts att det är ljust när hon sover eller att det är ljud runt henne! Jag som trodde att hon var ganska så okej med ljud, tji fick jag. Hon sovnade halv 8 i mina armar när Michelle badade å så vaknade hon 2 sekunder efter att Michelle kom upp även om Michelle är jätte tyst. Så kollar Michelle på mig så säger hon "Men tante, æ va still sjø! Hu bare våkna heilt tå sæ sjøl a Julia!" söta barn!

Å som om det inte räcker med att Michelle har blivit oppererad så är Racel ganska så sjuk hon med. Hon är förkyld och när hon sover så kan hon inte andas helt och det skrämmer mig. Tack alla gudar för att Julia sällan är sjuk, nu kommer hon säkert att bli det bara för att men jag hoppats inte!

Alla som jag känner som har barn i Julias ålder, deras barn har varit sjuka många gånger, men inte Julia. Å tack alla gudar för det! Hon har varit lite sjuk en gång, hon var lite snuvig och hadde en feber i 38,2 som är nästan ingenting när dom är så små! Men jag flippade totalt å åkte till apoteket å fick helt spasmer å värktablätter, feber nedsättande och allt annat dom hadde! När vi kom hem var febern borta och hon var inte ens snorig längere! Men nu har jag i alla fall laddat upp i tillfälle hon blir sjuk någon gång. Det kommer hon så klart att bli, men jag tycker bäst om när hon är frisk, min älskling!<3

Datan har krachat!

Japp, så är det. Det är därför jag inte har skrivit på år och dar, eller ja år å dar är väll att ta i men så känns det för mig som inte har någon dator. Det är ganska så tråkigt facktiskt utan data, men det går bra! Massa kärleks tid tillsammans med min älsklings tjej som ställer sig upp å kryper som om hon hadde krutt i rumpan för tiden. Fort ska det gå.

Förut så hadde hon ingen aning om hur hon skal sätta sig ner efter att hon har ställt sig upp vid soffan, men ni ska bara se henne nu! Det ser så roligt ut när hon står, ser något på golvet som hon vill ha och sträcker sig efter det. Så står hon helt som en upp och ner vänd U. Sen om saken (som oftast är fjärkontrollen) ligger för långt borta så flyttar hon sig lite, försöker en gång till, funkar det inte då heller så flyttar hon sig ännu mera å så får hon tag i den, tar den upp och ler stolt! Hon är så himla fin att ni anar inte, gud va jag älskar henne!

Förästen så är jag så nyfiken på era liv att jag läser fortfarande era bloggar via min telefon. Gud va jag älskar min telefon, den är guld i dessa datalösa tunga tider.

RSS 2.0