Ledsen...
Det är nog länge sen jag har varit så ledsen i hela mitt liv, man ska inte leva i hoppet, eller leva och tro att allt är bra, för när man minnst anar det så händer det något fruktansvärt och Gud den jäveln kan ta sig i röven! Han existerar i alla fall inte!
Å jag som trodde att jag kunde prata med vissa om allt, vissa saker kan man inte prata om. Så är det bara! Emelie N å Emelie K kan jag värkligen prata om allt med, men jag vill inte säga det på telefonen...
Jag är så besviken att du anar inte, å ledsen på samma gång. Jag kan säga att det har ingenting med bebisen å göra och ingen har dött och Hawkar och jag har inte gjort slut å han har inte slagit mig eller vad du nu tror. Det är något mycket värre, jag visste inte att man ens kunde göra så... Så vad ska jag nu göra?
Ett himla tjat.
Jag har redan kräkts 5 gånger i dag och varje gång tänker jag, "Mitt barn får aldrig några syskon i alla fall!", jag kommer nog ångra mig angående det. Jag tror at anledningen till att jag mår så illa i dag kommer utav at jag lade mig kl 3 i natt eftersom att det inte är någon skola i dag. Kl. 7-8 i morse ringer det så klart på dören och jag har inga planer om att öppna, inte Hawkar heller, vi trodde ju att denna IRRITERANDE människa skulle sticka. Det gjorde han inte! Gravid och PMSig som man är går jag upp och ställer mig vid dörren, helt naken och magen i vädret, "VEM FAN ÄR DET OCH VA FAN VILL DU?" det blir tyst tills jag hör, "öööh, är Hawkar hemma?" och jag svarar "Nej det är han inte å kan du sluta ringa och sticka härifrån?" han blir tyst igän tills han säger, "Kan du öppna dörren så at vi får prata?" Jag skulle precis öppna dörren när jag kom på varför jag inte hadde gjort det från början, jag är ju naken. "Ne det kan jag inte för jag har inga kläder på mig och inte har jag någon lust att prata med dig häller, så kan du gå nu innan jag riger efter polisen?" Jag visste så klart inte vem denna person var, men han va värkligen jätte irriterandes och när jag väl gick upp för att skrämma bort han så hadde han suttit ute i trapphuset i ca 30 minuter och spelat låtar på sin mobil, plingat var annan sekund, slagit av och på strömen och varit allmänt irriterandes.
Han ger sig inte och jag fattar då vem denna person är "Jag ringer efter polisen nu, jag gör värkligen det." sakt och gjort, han irriterade mig, jag va förbannad och jag tycker inte om honnom häller. Pluss at Hawkar var helt utslagen eftersom att han har jobbat så mycket den sista tiden för att vi ska ha råd med allt.
Polisen kom efter ca 10 minuter och dom bad mig så klart öppna dörren, nu har jag tagit på mig en morgonrock, Hawkar ligger fortfarande i sängen och jag ber honnom ligga kvar där och vara stilla eftersom att jag har sakt att han inte är hemma. Han förstår i att han gör bäst i att bara lyda. Jag släpper inn en polis man, medans den andra pratar med Hawkars kompis. Jag förklarar för honnom att denna person har irriterat mig i flera väckor, för eftersom att han inte har Hawkars mobil nr å Hawkar inte vill att han ska ha det så ringer han til mig och stör så fort han vill prata med Hawkar. Han tänker inte på att det är mitt i natten ens, så nu har det gått så långt att jag inte ens kan ha min mobil telefon på natters tid och detta stör mig så klart.
Polis mannen förstår mig till fullo (eller så håller han bara med när han ser att jag är gravid och jävligt förbannad) och menar att Hawkars kompis har gjort fel när han stör mig så tidigt om morgonen. Han menar också att han har gjort en stor fel eftersom att han sitter och spelar musik ute i trapphuset och stör våra grannar. Hawkars tröga kompis fattar så klart inte att han har stört grannarna med sin jävla kurdmusik och jag är nära att hoppa på honnom av ilska. Polisen säger till han att om han stör mig på något sätt utan att det är otroligt viktigt någon mera gång så kommer han att bli upp plockad av dom.
Dom drar och jag kan så klart inte somna om, äter en macka och tar mina vitaminer, allt kommer i retur efter 20 minuter. Och så har det fortsattigt i dag, inte att maten kommer i retur, men jag spyr tills det bara kommer galla och vatten, allt för Hawkars jävla kompis som inte fattar att människor kanske faktsikt sover kl 7 på morgonen!
Bilder, jävligt förbannad!
* Rob Roy, han har skadat foten! Stackare. *
* Rob Roys lilla tjuv kompis som går inn i hans box och snor hans mat så fort dörren är öppen! Men söt, det är han! *
* Rob Roy, mobil kvalitet! *
* Hege-Marita och Linn som små, roligt att jag ær lika stor som Linn även om jag är ett par månader och hon 4 år=) *
* Kwando, sötnos! *
* Höhö, leskig bild, fast ändå så jävla sannt! Inte så roligt att kolla upp i taket och se detta när man ska gå och ta sig en cigarett kanske, då tänker man nog en gång till! *
Jag orkar inte skriva så mycket jusst nu, besviken är det jag är! Först skulle vi till stockholm, sen skulle vi inte och vi använde pengarna vi hadde sparat, och nu ska dom som vi skulle åka med i alla fall åka och vi har så klart inga pengar för att följa med nu. Faan också! Blir så jävla förbannad!
Utslag...
Rund om magen och kärt barn har många namn!
Men jag kan ju säga att "kärt barn har många namn", men om det blir en tjej så har vi inte en aning! Eller vi vet andra namnet! Men om du har några förslag så kom med dom bara. Undrar om det är en tjej eller kille, jag är så nyfiken! Så himmla nyfiken! Jag vill ha ultraljud nu nu nu! Men det skulle inte spela någon roll om jag tog ultraljud nu, för man ser i alla fall inte kön änn.
Alltid innan 13!
I alla fall, Hawkar kom hem i går natt. På dagen så åkte Hawkar och hämta några bilder av honnom från då han fortfarande bodde i Kurdistan, och dom kläderna gör mig alltid lika glad! Man kan inte låta bli och skratta! Inte bara dom Kurdiska men bilder från när Hawkar var 7 år så har ham byckserna under armarna, och då menar jag värkligen under armarna, sjukt søt var han i alla fall!
Sedan när han hadde blivit 14 så hadde han fått något man inte kan kalla för mustars, men han ville väll gärna kalla det själv! Små fjun som skulle ramla bort en vindig dag! Sedan var det bilder från förra väckan av hans mamma, pappa, ena lillebror, den andra lillebrodern och systern. Hans syster är 18 år, hans ena lillebror 14 och den andra 12. Han som är 12 ser ut som at han är 6! Jag skojjar inte! Han va så liten, och otroligt söt, men i alla fall sjukt liten! Samma med hans syster, hon ser inte ut som 18, jag skulle nog gissa på att hon var 14 om jag inte visste. Han som var 14 såg dokk ut som 14 också, samma fjuniga mustars som Hawkar hadde i den åldern.
Men nu ska jag ringa til Hawkar=) Hejdå!<33
Nej Hege!
Jusst ja, jag skulle berätta om att här om dagen när jag var på stan med Linn och hennes kompis Kristine så skulle vi äta på mc donalds. I Norge äter man majones på allt, så jag undrar hur det har sig att Amrikanerna är värdens fetaste folkslag. Ja, man har facktiskt majones till pofrits, precis som att dom inte är flottiga nog i alla fall?
Men i alla fall. Vi satt och åt och jag frågar Kristine "Varför luktar din hamburgare som berlinerbullar?(sånna bullar med massa socker på, pluss at det är någon kräm innuti du vet!)" hon svarar "Min hamburgare luktar inte berlinerbulle! Du e gravid Hege så du har ingen rätt att uttrycka dig om varelses lukter eller smaker, så de så!" Jag ger mig inte och säger igän att hennes mat luktar berlinerbulle. Nu i eftertid så har jag kommit på att allt som ser godt ut, luktar berlinerbulle, jag var med andra ord bara hungrig på hennes hamburgare.
Vi sitter och äter och jag doppar min pomfrits i majonäsen och tar en tugga "Varför smakar majonästen jordgubbar?" Linn svarar "Ellehur, visst gör den?" Kristine smakar och säger "Asså vad är det för fel på gravida kärringar?" Den smakade facktiskt jordgubbar! Så de så!
Senare gick vi till "Mormors" som är en kafeteria i stan. Där träffar vi Hassan och hans bror, minns dock inte vad han heter! Båda är Norska, eller dom har i alla fall en Norsk mamma och en pappa från marocco. Dom är födda i Norge och har både Norska och maroicanska (säger man maroicanska?) navn, så vi använder visst alternativ nr två. Så han heter alltså Hassan, har hel skägg och är ganska stor. Hans bror är större och har ännumera skägg! Michelle är skit rädd, men hon märker fort att ingen av dom två skulle göra en fluga förnärd! Här där vi sitter får jag höra gång på gång om hur min majonäs smakar jordgubbar och att hamburgaren luktar bullar. Underbart att vara gravid! Allt smakar liksom så godt!
Linn och Kristines gemensama kompis Silje kommer också efter ett tag, Linn kan holla sig i två sekunder eftersom att Silje har många fråger om livet i Linns mage "Jag ska bli moster!" Silje kollar diräckt på mig som om det vore värsta öppenbart att det var jag! Nu var det ju jag, men tänk om det var Ida eller Jenny eller Pernille?=P
Jag ska förästen tillägga att Linn sa "Jag har inte sakt till någon nästan att du är gravid!" När Kristine kommer till oss på mc donald så kollar hon först på min mage, innan hon säger hej. Efter 2 minuter säger hon "Grattis Hege, jag visste inte om jag fick säga att jag visste!" Och jag svarar "Jag vet att du vet, när du tittade rakt på min mage när du kom inn så var det liksom ganska öppenbart!" Och hon svara "Gud va jag är genomskådlig!" och Linn tillägger "Ja du vet inte hur man håller på sånna hemlisar!" Och Kristine säger till sitt försvar "Men jag tycker att det är så mysigt med bebisar ju!"
Men det avslurat jag dagens bloggande, och nu tänker jag gå och sova! Ännu en dag i ensamhet! Hawkar är i alla fall på väg hem nu=)
Kutta för att vara cool?
Det var inte sånna kommentarer som "Oj, vad har du gjort på armen?" Eller "Va fan skär du dig för" eller liknande, dom fanns ju men det var mäst saker som "Gud va vacker och modig du är, skriv till mig på mail<3" från andra killar och tjejer. varför? Är det bara jag som inte fattar det? Hon var en otroligt fin tjej, men varför jusst på dom bilder där man ser att hon skär sig? Är hon inte vacker annars?
Jag förstår inte hur folk kan vara facinerade över sånna saker! Jag hittade en annan sida en gång, det var också en blogg. Den tjej/kille skärde sig värkligen så alvarligt så blodet spruta, han tog kort på det hela och lade ut på nätet och fick kommentarer som "Gud va vackert!" URSÄKTA? Är det så vackert med en människa som förstör sin kropp? Jag menar värkligen at det var konstigt att han/hon inte var död, för det var så djupa sår att man såg benet, jag skojar INTE! Inte nog med det men han hadde liksom blött allt i en sånn dl grej man använder när man bakar bröd, sånn som går helt till 10 dl och han var gott över 4 dl, fattar han inte att han kan dö?
Hur kommer det sig att människor är fasinerade av sånna saker? Hur kan man ens bli fasinerad över sånna saker? Förstår inte dessa dumma tånnåringar att dom/deras vänner behöver hjälp? Det är ju inte normalt och jag blir ännu mera ledsen när jag fattar at föräldrar inte kan göra mycket åt saken. Vad ska dom göra? Ta bort alla rakblad, saxar, knivar osv, ja, allt vasst från huset? Det går ju inte. Och om man skulle göra det så kan man fortfarande inte passa på vad barnet gör när det är ute, eller hemma hos en kompis. Man vet inte vad ungdommar gör med sina pengar...
Detta gör mig lite orolig, vad gör man om man får ett barn som är så olyckligt att det skär upp hela kroppen? Vad ska man göra? Det är inte normalt beteende, och jag hoppats att detta för guds skull aldrig händer mig och mina barn, men man vet ju aldrig! Vad gör man om det händer mitt barn! Psykolog? Jag har ingen aning...
Jag har förästen en glas bit i foten, den är så liten att jag kan inte få ut den! Men döm inte på storleken säger jag bara, för den gör jävligt ont!
Sparkar?
Hehe, ne jag känner inga sparkar! Mitt barn är ett mirakel barn, men inte så mycket att jag känner dom små sparkarna änn. Men jag har massa luft i magen i dag och jag vet att det inte är sparkar eftersom att det är omöjligt att känna i så fall, men det bublar som bara den! Nu bublar det igän och jag har inte ens druckigt något med bublor i idag (ne inte champis, men fanta å så). Helknas!
Jag såg precis på nyeheterna att kvinnor som är överviktiga under graviditeten kan jämnföras med att röka under graviditeten. Jag vet inte vad jag skal tro, är detta sannt eller är det ett påhitt? Hur som haver så kan man inte göra något åt saken när man redan har bullen i ugnen, jag tror knappast att det är någon bra ide att banta under en graviditet, he he. Det är så klart att det helt säkert ligger en sanning i det hela, eftersom att det trots allt var på nyheterna och inte i en skvallertidning, men hur alvarligt är det?
Han sa att när man är gravid och överviktig så ökar man risken för att få svangerskaps diabetes och hökt blodtryck. Jag har i allafall inte något av delarna, änn. Min läkare kollar alltid mitt blodtryck när jag är där och han har aldrig sakt att jag ens har en antydning till hökt blodtryck, varelse innan eller nu efter graviditeten har börjat.
Förra året så sa dom dokk på nyheterna att om man dricker liiite vin under graviditeten, ja facktiskt innan man ens vet att man är gravid så riskerar man att få barn med funksjonshider som dyselexi (funksjonshinder strår det facktiskt i tidningen, även om det låter lite alvarligare änn vad dyselexi är) och läs och skriv svårigheter. Många kvinnor gjorde därför abort i Norge förra året, eftersom att dom hadde druckit efter sista mens, fast inte efter testen. Många blivande föräldrar blev oroliga och liv gick till spillo. Efter ca 2 månader gick dom ut på nyheterna änn en gång och berättade att det inte allts var så faligt som dom anntydigt.
Förstår ni vad jag försöker komma fram til? Många önskade barn blev förra året borttagna, pga nyheter. Hoppats att det inte blir så denna gång.
Rasist bebis!
Jag och Linn gick på stan här om dagen och vi pratar självklart om dom kommande liven. "Våra barn kommer bli bästisar!" Säger jag på ett larvigt sätt och Linn svarar "Psst, mitt barn kommer inte tycka om ditt barn!" Och jag svarar "Å mitt barn ba "RASIST!" " Sen skrattade vi länge! Men det ligger något i det hela, mitt barns pappa kommer vara en svartskalle och min systers barns pappa är inte rasist, fast han älskar väll inte precis utlänningar! Hmm, undrar hur det hela kommer bli, roligt!
Saknar han den jäveln!
Han ringer til mig och vill att jag ska ringa till han som ska sälga bilen och förklara situasjonen så att han inte säljer bilen innan han kommer. Jag pratar med han som har bilen och han svarar att han inte holler av bilen til någon utan första som kommer, får den. Jag blir förbannad och ringer Hawkar en gång till och berättar vad mitt öra har skådat! Han blir argare änn innan och ringer upp han och pratar med han själv och dom kommer överens om att han inte ska sälja bilen innan Hawkar har varit där.
När dom äntligen kommer på flyget och tar det dit dom ska, kjöper Hawkars bil så är dom båda så trötta att dom orkar inte kjöra något i natt och ringer en kompis och åker dit. När dom kommer dit vilar dom men Hawkar kan inte sova och ringer mig mitt i natten och säger "Jag saknar dig elskling!" och jag svarar "Jahaa, och jag sover!" Och han svara "Men jag saknar dig massa!" och jag får dålig självkjännsla och tröstar med att han snart kommer tillbaka å då ska vi vara tillsammans som alltid! Vi lägger på och jag sovnar igän, inte han. Han ringer redan kl 10 på morgonen och berättar att han inte har sovit ett dugg.
Nu har hans kompis hittat ännu en bil som han vill ha så dom skal åka och kjöpa den, Hawkar stackaren som inte har sovit ett dugg och inte kan säga nej följer så klart med sin kompis. Dom åker några mil och kommer fram til bilen och kjöper den. Hawkar tänker "änteligen ska jag hem!" Dom kommer ca 1/3 del av vägen hem och hans kompis bil strular med växellådan och hans bil stannar tillslut helt. Dom ringer bärjningsbolaget och det tar ett par timmar innan dom kommer eftersom att det har snöat ca 50 cm i natt och många har problemer med bilen. ca 1.5 timma senare kommer bilen som skal hämta den pajade bilen och dom åker tilbaka en gång til.
Nu havnar dom där och en mekaniker ska komma och kolla på bilen, Hawkar sa inte att han va bilmekaniker för han orkar inte börja skruva nu, han skulle ju vara hemma nu var hans plan. Han ringer mig en gång till och jag hör att han nu är ricktigt ledsen "Alla hjärstans dag och allt! Å jag som har kjøpt blommor och till och med skrivit kort! Dom har dött nu även om det var krukväxt, eftersom att det är så kalt i bilen!" Han är ricktigt ledsen nu. Han säger att han älskar mig massor och att han saknar oss(JA han sa facktiskt jag saknar ER) och vi lägger på.
Det tar ett par timmar och han kommer på msn och skriver "Hej sötnos!" han berättar att han är hungrig men att han inte vågar be om något att äta, dom är hemma hos hans kompis morbror. Jag säger att han får gå ut och äta eftersom han vet att han blir bara sur och grinig pluss att han får ont i huvet om han inte äter. Vi skojjar lite om olika saker, han kallar mig för ett får och jag säger att han kommer få en lammunge i sånna fall och jag ser i camen att han skrattar.
Vi pratar lite till innan han säger att han nu är så hungrig att han har fått ont i huvet, vad var det jag sa? Tänker jag, men jag säger "Åk till en resturang och ät något då!" Och han säger att han ska göra det. Han går från msn, men jag vill i alla fall höra hans röst och vi pratar lite om allt och ingenting. Om att det i dag har gått 11 väckor osv. Vi lägger på och det sissta han säger är "Sov godt älskling! Jag älskar dig!" Och jag svarar "Jag älskar dig också! Sov efter du har varit på resturangen sen får du faktiskt komma hem i morgon!" och vi lägger på.
Jag har bara varit så här länge utan han en gång förut, å det var när han skulle hjälpa en kompis från "Mo i Rana" till Trondheim, Raber heter hans kompis! Och eftersom att det var Raber så var det OK för mig, för Raber är snäll. Då var han borta i 3 dagar och jag var hemma hoss Linn hela tiden. Fast nu är jag ensam! Alldeles ensam! Jag saknar han massor och innser hur "handikappad" jag blir utan min bättre halvdel!
Jag saknar dig Hawkar, kom hem nu!
I Norge jusst nu!
Hemma hos mig jusst nu ser det ut såhär, snö ute och pankakor inne!
(Det snöar på bilden men jag tror inte att det syns)
Ännu en dag, det snöar när jag vaknar och nu har vi lov. I dag är vi i väcka 11, vill du veta vad som står i boken?
"I början av denna väcka är fostret ni väckor gammalt. Denna väcka täcker ögonlocken hela ögonen och dom öppnas inte igän förens väcka 27. Lever, tarmar, hjärna och lunder börjar smått att fungera som dom ska och huvudet växer inte lika fort längere. 20 små tandknoppar finns i gommen. I slutet av denna väcka samlas alla tarmarna tillbaka i buken igän så att navelbrockett försvinner. Tunntarmen är också fodlet(?) och börjar få tarmtotter(?) som efter fötseln vill ta upp näringsstoffer till kroppen. Fordöyelses musklena börjar fungera och träcker ihopp sig. Fostret rör sig massor nu, men det är fortfarande för tidigt att känna dom små sparkarna.
Fostret väger 5-10 g och är 41-52 mm långt."
Precis så står det i boken, 11 väckor på alla hjärtans dag. Sofia och Kosar har i dag varit tillsammans i 1 år och 7 månader, grattis till dom=) I dag är det precis en månad sedan vi fick veta att vi väntar ett barn och så är det alla hjärtans dag också, mysigt=)
Kroppstempratur = HØG!
Ne nu öppnar jag fönstret!
Såå ja! Mycket skönare, å helt plötsligt vill jag inte ha sommar längere! Tänk hur varmt det kommer vara för mig, jag kommer ju rinna bort! Jag kommer helt änkelt få gå naken i sommar, så är det bara! Om dom andra inte vill se så får dom kolla åt ett annat håll!
Mobbing.
ag har alltid varit knubbig, jag har haft dyselexi hela mitt liv, jag läser dårligt hökt, jag hadde ingen mamma, min pappa hämtade mig i en impala på skolan, jag hadde massa syskon osv osv... Jag menar alla dessa saker kan man ju omvandla för att mobba någon om man tänker på saker som barn mobbar för, så varför blev jag aldrig mobbad?
Det är kanske en konstig och onödig sak att undra över och jag borde väll vara skit glad för att jag inte blev mobbad i stället, det är jag också så klart! Fast jag har inte varit den personen som har tagit någon skit! Jag vet att folk har sakt elaka saker om mig bak min rygg och när jag inte hör, men det är folk som inte känner mig. Sedan minns jag en gång på bussen så var det en tjej som var ca 1 år äldre änn mig som gick i min skola som stod ganska nära mig på bussen. Hon blåste upp sina kinder när hon trodde att jag inte kollade, alltså bak min rygg till sin kompis medans hon pekade på mig! Jag minns värkligen detta jätte bra för det är nog den enda gången någon har gjort något mot mig som jag har sett som man kan klassa som mobbing.
Jag visste radan att hon inte tyckte om mig, men det gjorde inget för jag tyckte häller inte om henne. Jag minns till och med vad hon heter... Sedan minns jag en gång när jag och Elin A var på stan vid bowlingen, som så många andra gånger! Nu hadde vi kanske hunnit blivit 15 år gamla som med andra ord vill säga att denna tjej nu var 16 år. Hon och hennes pojkvänn bråkade högljudda utanför bowlinghallen och helt plötsligt klappar han till henne. Jag stod kanske 2 meter ifrån dom och jag skriker åt honnom "Din jävla idiot! Så behandlar man väll inte sin flickvänn?" hon blev helt chokad, han med för den delen och han bad mig om att inte lägga mig i. Nu hadde hon gått därifrån och hon grät, jag såg att hon grät.
Det är lite konstigt ijäntligen, asså att jag skyddade henne så! Jag skulle ju kunna använda det emot henne hur mycket som hälst! Men jag är inte så och har häller aldrig varit så. Jag ser liksom inte någon nytta i att få andra att känna sig små för att jag ska vara "cool". Jag tycker inte att man blir coolare av att mobba någon, värkligen inte! Jag vet också att det var många som gick i Elins klass som snackade om mig bak min rygg, Elin var min bästa kompis så det var så klart att hon kom springandes så fort det var något! Men Elin är blyg, Elin skulle aldrig säga ifrån om sånna saker. I alla fall inte då. Hon var liksom inte helt som jag, eller Emelie N för den delen! Vi skulle säga ifrån! Kanske det var därför jag aldrig blev mobbad? Jag valde en bästa kompis som skulle säga ifrån och jag skulle själv säga ifrån!
Jag har liksom aldrig låtit någon trampa på mig, inte nu häller! Om någon säger något om hur jag ser ut nu (jag går i en skola med 16åringar) så har jag en spydig kommentar på lur, alltid!
"Tjockis!" "Oj, säger han som är så ful att han mamma grät efter förlossningen och inte av lycka kan jag ju säga!"
"Fetto" "Jag e fet och kan banta, men inte ens den bästa plastik kirurgen i los angeles kan göra något åt ditt nylle gumman!"
Fast det värsta jag vet är när någon viskar när man går förbi och man vet att dom viskar om en! Sånna folk konfronterar jag gärna, då får man i alla fall alltid det samma svaret "Vi pratade inte om dig!" och det bevisar ju bara villka kyklingar dom är som inte ens vågar säga det till mig i stället för att säga det bak min rygg!
Vi har förästen en liten ful fan i min skola, han tror att han är snyggare och bättre änn alla andra, denna lilla pojke är Kurd. Han tror så klart att han kan säga vad han vill om mig, bakom min rygg och utan att jag fattar eftersom att han pratar Kurdiskt, han har fel! En av mina närmaste vänner i sverige är Kurd, min sambo är kurd och den mästa delen av min umjänges kräts är kurdere, tro mig jag fattar mera änn dom tror!
En gång när jag gick förbi han och hans kompisar i kafeterian så hörde jag "kallo" (som betyder tjockis)precis när jag gick förbi, kafiterian var ungefär tom så jag fattade att det antingen var mig, eller Beathe dom pratade om och jag vänder mig "Ursäkta?" och kollar på denna fula faan! Han är en som inte borde öppna munnen om andra! Han är ca 1.60 hög, 19 år, finnig och bara allmänt ful! Nu hör jag hur hans kompis (som är Hawkars kompis och som därför har varit hemma hos oss ett anntal gånger, pluss att vi har träffat honnom på fäster) säger, på kurdisk "Hon fattar vad du säger, hon är gift med en Kurd!" och jag säger "nee vi är inte gifta, fast vi har varit tillsammans ett bra tag!" Hela bordet med bara svartskallar kollar på mig (utom han jag känner) och dom gapar, jag hadde förstått att det var mig dom pratade om hela tiden! Den lilla fule (och kaksige fan) kollar på mig och säger "varfor du bror dig på va vi snacka på?" Stackare tänker jag, han kan ju inte ens formulera sig ricktigt på Norska!
"Varför jag bryr mig? Varför sitter du och kallar folk som går förbi tjockis?" Han svarar "Du är ju tjock!" Oooh no you didn`t tänker jag och kastar ut mig "Ja och du är ful, men jag har i alla fall inte sakt det om dig!" alla hans kompisar skrattar och jag ser att han känner sig ganska dum där han står! Han ska bara ha!
Jag har alltid varit sånn! Ingen snackar skit om mig, å så är det bara!
Precis så ska jag lära upp mitt barn att bli! Ta ingen skit, men ge ingen skit häller! Man ska inte vara elak mot andra och man ska inte acceptera om någon är elak mot dig! Helt änkerlt, behandla andra som du själv vill bli behandlad!
Ne nu ska jag kasta inn en pizza i ugnen, mumms. Tjohej!
Vi kan ju alltids städa?
Hawkar är inte hemma förstår du, han är i Bergen med en kompis. Dom skulle hämta en bil till hans kompis och han kan visst inte vägen tillbaka så Hawkar får fungera som en levande GPS. Onödigt tycker jag... Bara för att han har så tröga kompisar så ska vi använda 900 kr i flybiljätt till Bergen. Kanske hans kompis betalar den förästen, jag vet inte för jag orkade inte fråga.
Hawkar kysste mig helt tills jag vaknade i dag, det var ju lite mysigt! Men han gjorde det nog mäst för att jag ska vara ensam hemma hela dagen och helt säkert hela natten och hela dagen en gång till! Å det betyder att jag blir ensam på alla hjärtans dag, även om jag har en pojkvänn... Det är inte rättvist! Och ännu en gång för att hans kompis är trög! Måste han bara ha tröga kompisar eller?
Jag har kollat på olika sängar förästen. Jag har hittat en som jag vill ha, som ser ut så hära:
Den hära sängen väkser liksom med barnet, pluss att den är fin och se på! Men det som är saken är att det finns inte någon pris på den någon stans! Jag har kollat på internätt på dom affärena i Trondheim som ska ha den inne på lager, fast ingen av dom har skrivit prisen! Då tänker jag "är det för att den kostar massor eller?". Jag kan tänka mig att den kostar lite eftersom att man kan ju ha den så länge, men om den kostar över 6.000 så lönar det sig i alla fall inte! Å det är ju massa pängar och punga ut med på en gång.
Så då har jag kollat på denna från IKEA, den är också jätte fin:
Nehe, nu är det något fel med bild grejjen så ni får en link i stället, http://www.ikea.com/no/no/catalog/products/70116002
å den kan man också har i några år i alla fall.
Men nu ska jag gå, jag ska städa lite och vara arg! Hejdå!
Om barnet!
I dag har det gått 10+6 väckor, med andra ord snart 11 som är 2 månader och 3 väckor. Jag har fått en sånn liten söt bok från min läkare där det står hur stort barnet är i dom olika väckorna och vad som har utväcklats den sista tiden. Jag tänkte att jag skulle översätta väcka nr 10 åt er så får ni läsa lite, mysigt=)
"I början av denna väcka är Embryoet åtta väcor gammalt och eftersom att alla indre och yttre strukturer nu är kompletta så avslutas Embryo fasen. Barnet är nu ett foster och skal bara väcksa och modnas fram mot fötseln. Fingrar och tår blir tydligare, och armar och ben är ungefär ricktigt plaserade. Armarna är nu böyda vid handledden och armbågen. Tummen skiljer sig från rästen av fingrarna formmässigt. Både tå- och fingernaglar börjar att formas.
Armarna är nu så långa att dom kan mötas runt brystet. Hjärnan har nu en höger och en vänsterr hjärnhalva och fosteret börjar smått och få kontroll över bevägelserna. Fosterets nyrar börjar också och produsera urin. Ögonlocken täcker nästan hela ögat och kommer snart att stängas helt. Nästippen blir också synlig denna väcka. Gommen formas och överleppen är färdig utväcklad. Dom första ricktiga hudlagerna börjar bildas och skelettet omformas sakta men säkert från brosk till ben, detta sker som oftast i överkroppen först."
Precis så står det, he he. Lite svårt att översätta från Norska till Svenska facktiskt, i alla fall när man har dyselexi. Jusst nu sitter jag och hör på "vår sista dans" med Melissa Horn som Emelie K har skickat. Hon har facktiskt bra låtar, alltså Melissa, dom är liksom mysiga på något sätt.
I går var jag och Hawkar på stan med Michelle, Hawkar tycker att det är kul och ha med Michelle på stan eftersom att då har han en ursäkt för att gå inn i leksaksafären utan att folk kollar konstigt på han där han står och kollar på leksaksbilar och helikopptrar. Michelle hitta en apa som hadde en banan, om apan inte fick sin banan så börja den gråta och Michelle tröstar och ger banan, sötnosen!
Hawkar frågar om det ska bli kul och få en liten kussin och Michelle svarar "Ja, ska a het Erik?" som betyder "Ja, ska hon heta Erik" och Hawkar försöker förklara för Michelle att Erik är ett pojknavn och att marsvinet heter ju Erik så då kan ju inte bebisen heta det. Michelle kollar på honom och säger "Kanske det är ett marsvin tante jeje har i magen!" Hon lever i tron!
Tro inte att vi vet att den är en flicka nu bara för att Michelle sa hon, för Michelle säger hon till allt å alla! Hon Hawkar, hon Pappa osv.
Där hon sitter i vagnen änn en gång så är hon lite besviken och roppar på Hawkar "Hakar! HAKAR?" å Hawkar kommer och frågar vad det är "Jag vill ha den Hakar!" Säger hon medans hon håller i en docka å Hawkar kollar frågande på mig, vad förväntar han sig? Att jag ska vara den elaka mostern och säga nej? Inte en chans! Å han vill så klart inte vara en elak morbror så han säger ja, vi betalar och går.
Mamma kläder=)
Oj vad man väckser! Även om andra inte märker det lika mycket som jag, så märker jag det i alla fall och Hawkar med. Magen är större änn förut och jätte mycket hårdare, som en sten=)
Det fins många nackdelar med att vara gravid har jag märkt, missförstå mig rätt! Inget bättre har någonsinn hänt mig, men kroppen ändras och jag känner knappt igen det jag ser i spegeln. Jag har fått hår på platser som magen, precis under magen, å inte minst dubbelt så mycket på bena. En liten raggarrand tittar fram och "skägg" liknande hårväkst på kinderna (som bara jag märker). Det på kinderna är bara fjun, men det är fjun som inte har varit där förut.
Nu dom sista dagarna så har jag svulnat i benen också! Har ont längst ner på ryggen och jag kan inte stå lika länge som jag kunde förut för då känns det som att jag ska svimma. Nu kan jag vara sugen på lakris, sen går jag till affären och köper det, kommer hem och jag e sugen på glass i stället! Så det kostar en hel del mera i mat pengar också, he he.
Men jag kan inte säga annat änn att jag skulle kunna göra allt om flera gånger, vi ska ju få ett litet barn!
Fast jag tycker i alla fall att det är flera fördelar! Man har en anledning till att inte supa när man ijäntligen inte tycker att det är så kul! Det låter som att jag är en sånn som följer med på grund av grupptryck nu, he he, men så är det inte. Men ibland så vill man inte dricka sen gör man det i alla fall för att det är någon födelsedag, eller liknande.
Även om man har ont i ryggen å får köpa nya kläder som ser mera ut som ett telt änn en byksa så var det mäst underbara som har hänt mig någonsinn att jag såg att testen var possetiv, att läkaren bekräftade det, att jag hörde hjärtat och att det har fört mig och Hawkar närmare varandra änn någonsinn!
Livet är underbart, visst är det?
Jag har köpt ett par mamma bycksor och Beathe (en kompis=)) sa att jag inte skulle köpa mera för hon har massor efter hon var gravid med Rikke. Jag har sånn tur som får ärva så mycket. Barn kläder ändras ju knappt på bara ett par år så det är inget som går ut på motet! Blir det en tjej så har Emelie K redan plockat ut "neutrala" barnkläder efter William, sen har vi ju Beathe som har Rikke som har massa kläder. Blir det en pojke så har vi ännu en gång Emelie K med William och sen har vi Linda med lilla Alvin Johannes också=) Jag har ju så många kompisar med barn som redan har både plockat ut en massa kläder och lovat mera när vi vet kön, mina underbara vänner!
Min moster ska köpa våran barnvagn, så jag och Hawkar kollar efter en säng. Jag tänker "växa upp" säng som man kan ha i många år, Hawkar också. Dom kostar mera änn vanliga spjäll sängar, dom kan man ju få för bara ett par 100, medans en växa upp säng kostar lite mera, men om vi köper en växa upp säng så slipper vi köpa ny vid 2-3 års ålder, så då sparar man i alla fall på det. Fast jag vet inte änn, det finns så många fina sängar. Sen vill jag ha en vagga, men den kan ju bara användas i ett par månader å kostar runt 1.500 så det känns lite onödigt om du förstår?
Ne nu ska jag nog sova=) Natti natti!
När vi fick veta.
Jag och Linn skulle på stan den dagen och hon ringde mig flera gånger för att hon tycker inte om att vänta! Jag som hadde legat "sjuk" så länge tänkte att jag får ta chansen nu när jag har den, nu medans jag facktiskt mår lite bättre! Jag tar bussen ner till stan och det kommer en man och sätter sig i buss sätet framför mig, han börjar bli gammal och är nästan flint. Att någon är flint är liksom aldrig något som jag har brytt mig om, värkligen inte! Han lucktade toback och som att han skulle behöva en dusj och jag fick facktiskt kvälningar av detta! Jag är inte en sånn som mår illa över småsaker (som jag annser att det var!) men om jag inte hadde kollat åt ett annat håll då så hadde jag snart kräkt han rakt i nacken.
Jag går av bussen vid "burger king" där Linn sitter och väntar, vi ska äta där och hon ska bjuda. Jag kommer inntrampandes, Michelle kollar på mig och ler innan hon spirnger inn i lekrummet och hoppats på att moster Hege ska följa efter, som hon så klart gör. "Kolla tante Jeje! Ska inte du komma upp här så kan vi leka här?" fråger hon medans hon kollar på mig med sina stora blåa ögon och jag svarar "Nej, den är nog lite liten för mig för jag är ju vuksen och den dära är ju för alla barnen!" Hon kollar på mig och kollar sig runt där hon sitter inne i klättertornet innan hon hoppar ner och pekar på en rittavla och säger "Kolla va den är smutsig! Urch!"
Jag går ut till Linn och sätter mig en gång till och berättar för henne hur jävla sugen jag är på blåbärspai från IKEA! Hon granskar mig innan hon säger "Jag är gravid!" Jag, trög som man är fattar ingenting och kollar på henne och jag hör mig själv säga "Vadå? Jusst här och nu eller?!" Hon skrattar innan hon kollar på mig och svara "Ja, eller jag var i alla fall det när jag var hemma!"
Jag börjar tänka tillbaka till nyår när jag minns att Linn ville inte ens ha en liten sup champanj hemma hoss våran moster å hennes man, hon sa att hon gick på pencelin, ljög hon då? "Ljög du när du sa att du gick på pencelin på nyår?" hon skrattar ännu en gång och svarar "Ne, jag gick facktiskt på pencelin också!" också? Det betyder alltså att hon visste att hon var gravid på nyår, i dag är det den 14 Januari! HAR INTE JAG FÖRSTA RÄTT ATT VETA SÅNNA SAKER? Det borde jag ha, hon borde ha ringt mig med en gång och jag känner min facktiskt lite besviken innan jag mallit svarar "Det visste jag hela tiden att du va gravid! Jag är väll inte dum heller!" Detta kommar bara för att jag e fan förbannad! Varför fick inte jag veta först? Aja, hon berätta i alla fall till mig, den 14 Januari...
"Vad ska du ha?" Säger hon medans hon kollar på mig, jag tänker lite och vill i alla fall inte ha något med lök på! Jag älskar ijäntligen lök, värkligen alla olika sorter också! Gul lök, röd lök, vitlök, charlotten lök osv osv! Men inte jusst i dag, i dag vill jag inte ha något i närheten av lök. "Va ska du ha?" frågar jag henne, "En dobbel whopper med ost meny, ska du också ha det?" Dobbel whopper... Nja... Ok då, då tar vi det, fast utan lök och med jordgubbs milkshake. Hon går och beställer medans jag kollar till Michelle och alla sakerna, det tar en stund innan hon kommer tillbaka med min milkshake och deras dricka, maten får man visst vänta på.
Vi pratar lite och jag känner att jag börjar må illa igän, "Fan va det stinker lök här inne!" Säger jag hökt och Linn kollar på mig innan hon säger "Fan va PMSig du är, har du mensen eller?" ne, jag har inte mensen. Varför har jag inte mensen för? 14 Januari och jag börjar räkna tillbaka, varför hadde jag inte mensen för två väkor sedan? Konstigt det där... Jag kollar på Linn och svarar "Ne jag har facktiskt inte det, å jag har inte haft den i Januari häller." Hon kollar på mig och säger "Vadå är du sen eller?" "Jag anntar det" svarar jag innan hon ler och säger "Du e gravid!"
BOOOM! What did you jusst say? Nei nei nei! Jag kan ju inte ens, läkaren har ju sakt att jag kan ju inte ens! Mensen kommer säkert snart, den e bara lite sen! Aaa så måste det vara! "Två dubbel whopper, en barnlåda och majones är färdig!" Linn reser sig och lämnar mig ensam med mina tankar... Vadå gravid? Läkaren å jag har ju pratat om det och att changsen är ca 1 av 100! Jag har aldrig haft sånn tur annars å faan ta Linn för att hon gör mig glad på ett konstigt vis.
Hon kommer tillbaka med maten och som hon alltid gör åmar hon sig för någon strunt grej om någon i kassan, jag bryr mig inte om vad hon säger utan tänker bara "Fan ta Hawkar också för att han har bankomat kortet! Jag behöver ju det värkligen nu!"
Linn säger att hon ska köpa en test åt mig sänn, å det får hon också göra. Vi roppar på Michelle som nu leker med en liten flicka som kom inn för en stund sedan med sin pappa, hon har bara pyjamas på sig så jag anntar att dom bor runt hörnet och ska äta kvälsmat! Hennes pappa är en cool pappa, det ser man! Han är en sånn pappa som skulle kunna ge sitt barn glass kl kvart i 8 på kvällen när barnen ska sova 8, bara för att kolla hur lång tid det tar innan dom sovnar! Han är en sånn pappa.
Michelle kommer och hon äter lite innan hon börjar använda mig som sin klätterstälning. Man vänjer sig ved sånna saker, så nu mera märker jag knappt att hon gör det. Jag äter fort och får i mig halva hamburgaren innan magen vänder sig och jag måste kräkas! Fort som fan tar jag Linns Cola å klunkar i mig och det lägger sig. Jag kollar på henne och säger "Är du klar snart eller?" Klar, det blir Linn allrid ganska så fort, fast sen ska hon sitta och "låta maten sjunka!" som hon säger och jag tål inte sånna saker! Asså ok att hon är mamma å ska vara mammig, men låta maten sjunka? Nu får hon väll ge sig!
Jag skrämmer upp henne från soffan där hon sitter och vi beger oss mot "Solsiden". Väl där kjöper vi en dubbel test, ett paket med två test i. När det är gjort vill jag bara hem, men jag har ju lovat Linn att jag ska gå med henne här för hon har fått ett presentkort på 1000 kr av våran moster här, hon vill använda det. Linn är en sånn människa som aldrig hittar något när hon har pengar, och när hon inte har pengar hittar hon alltid något! Precis så är hon! Hon hittar en tröja för 49 kr inne på Cubus och jag säger att hon ska ta två i olika färger så har hon i alla fall använt en 100 lapp, så det gör hon. Efter det så går vi ner och kjöper blåbärs smuthee och smasker i oss, också på Linns kort.
Vi är där till kl 7 innan Öyvind kommer och hämtar oss och kjör mig hem och dom hem till sig. Jag kommer uppspringandes i trappan, sliter upp dörren och till min stora besvikelse är Hawkars kompis Ali fortfarande hemma hos oss... Jag tycker inte om Ali, han tjatar så mycket. Nu kan jag ju inte berätta för Hawkar att jag har kjöpt testen, måste jag då vänta ända tills i morgon med att ta den? Efter ca 5 medelanden från Linn där det står saker som "har du kissat änn? Hur stor blåsa har du?" osv går jag inn på toaletten, kissar, sätter på locket, lägger den plant på golvet, torkar mig, kollar på den och ser två lila sträck. Jaha, vad betydet det nu då? Jag kollar i bruksanvisningen där det står hur man läser av testen, ska vi se. "Två sträck: Du är mäst sansynligen gravid och borde kontakta din läkare så fort som möjligt."
Jag läser svaret säker 1000 gånger, kollar på testen säkert lika många innan jag roppar på Hawkar som nu har fattar vad jag håller på med.
"Elskling? Kan du komma?" Roppar jag och han svarar "Ja, vänta lite bara!" Och jag väntar i kanske 10 minuter, fast jag våger inte roppa en gång till. Han öppnar dörren och kollar på mig där jag sitter på golvet, "Ja?" Svarar han precis som att han inte fattar, även om han fattar precis vad som har hänt, "Kan du stänga dörren?" Frågar jag och han gör det.
"Kolla!" säger jag och slänger testen till han. "Aaa?" och lotsas fortfarande som att han inte fattar vad jag menar! "Vad betyder det då?" Säger han, men han kollar inte upp från tästen, han vågar inte! "Läs i pappret" säger jag medans jag slänger det till honnom också!" Han läser och läser och läser! "Du behöver bara läsa det dära" Säger jag och pekar på raden som förklarar om två sträck. "Jag vet" svarar han "Jag vet, jag har läst det 20 gånger nu och jag kollar bara så att jag får med mig allt!" Svarar han. Jag börjar skratta och han med, vi är lite oroliga och Hawkar säger "Tror du värkligen på den hära pinnen?" Säger han och viftar med G-testen. Jag skrattar ännu högre och säger "Elskling, den är 99,9% säker!" och jag tror för ett sekund att han ska svimma innan han säger "Jaha, då får vi välj bara säga välkommen till bebisen då!" Säger han medans han ler och kysser mig!
"Jag är så glad" tänker jag! Han är inte som andra killar, Hawkar är speciell! Vi kommer överens om att inte berätta det till någon innan det har gått 3 månader, vi håller oss i ca 20 minuter och då vet redan hans mamma det, min syster, mina bästa kompisar och hans bästa kompisar! Vi e inte så ducktiga på hemlisar vi.
Gravida!
Men i alla fall. I dag var jag på sånn "första gångs kontroll" även fast jag redan har varit hos läkaren en gång! Jag kommer innspringande på kontoret, å tanten bak disken sitter så klart i telefonen som hon alltid gör. Sen som jag redan är försöker jag avbryta, utan att lyckats. Hon tar upp sin hand som visar att jag ska vänta tills hon är klar.
Jaha tänker jag och kjänner att hormonerna kikkar inn, jag hatar henne redan för hon är så himla elak när man ringer sen ska hon liksom sitta där och tro att hon kan "handa" mig när jag e 3 minuter sen?
Precis då hör jag "Kolstad" uteifrån väntrummet å det tar kanske 3 sekunder innan det koplar att tanten roppar facktiskt på mig. Det tok ett par sekunder eftersom att det inte var min läkare som roppa, hadde det varit han så hadde jag fattat det med en gång. Jag gick ut å beklagade att jag var sen å hon svarade "Vadå är du sen?"
Jag går och sätter mig utanför hennes rum, hon ska visst ha en massa blod av mig den hära gången med, och även om jag får en sprängandes huvudvärk efter att dom tömmer mig på ca en halvliter så tänker jag att jag måste bara gå med på det å köpa appelsin juce efteråt.
Hon går inn på sitt kontor och det tar ca 1 minut innan jag hør "Kolstad" en gång till, jag ser mot dørren och hon ler samtidigt som hon kollar på mig. Jag går in i rummet och står brevid henne och hennes data fast ca 2 meter längere bort. Sedan frågar hon "Har du med dig ett urin prov till mig?" Ja jusst ja! Jag måste ju ha med mig det också, hur kunde jag ens glömma? "Nej tusan svarar jag, det glömde jag ju!" hon kollar på mig och ler och jag fattar att det är ok i alla fall. "Vi ska ta lite blodprov i dag" säger hon till mig medans hon kollar på mig, jag kollar tillbaka och svarar "Idag igän? Ni tog ju massa prover förra gången, räckte inte det?" "Jasså gjorde du?" Säger hon med en frågande ton, och jag svarar "Joo... Det står väll i dokumenterna?"
Hon knappar lite på sin dator och då kommer den andra sköterskan inn, hon som tog allt blodet förra gången. Hon har blont kortklippt hår och jag tycker inte om henne, hon är ny här och det vet jag för jag har inte sett henne innan. Hon öppnar en skåplucka, kollar på sin mobiltelefon och lägger den i fickan. "Tog du tester på henne föra gången hon var här`" Frågar den brunhåriga sköterskan medans hon fortsätter att kolla på sin dator. "Ja, det är väll du som e förstagångs födande, utan aborter?" Säger hon och kollar på mig å jag svarar "Ja jusst precis". Nu minns jag varför jag inte tycker om henne, hon är en sånn som tror att hon är bättre änn alla andra.
Jag får besker om att ställa mig på vågen och jag hoppar upp och tappar nästan andan! Jag har gått upp 4-5 kilo redan och jag tycker inte att jag har gjort annat änn att kräkas, tydligen så ploppar kilona på i alla fall. Den snälla sköterskan ler medans hon kollar på mig och säger "Chokad va? Tur det för det betyder att allt är som det ska!"
Efter det får jag ett papper på där det står "Barnets mor: Hege Marita Kolstad Barnets far: Hawkar Osman Mohamed." och lite andra saker som jag inte helt förstår mig på, men jag anntar att min läkare kommer förklara det för mig snart.
Jag går ut och sätter mig i väntrummet en gång till, det kommer en kvinna och en flicka på 13-14 år inntrampandes och jag ser att kvinnan är stressad. Hon knackar på dörren inn till kontoret som jag precis kom ut från och öppnar dörren medans hon säger "Min dotter skulle ha en test i munnhålan" och den brunhåriga sköterskan kollar på henne och säger "Du får vänta som alla andra."
I väntrummet sitter det en kvinna själv och en med en son på ca 3 år. Hon ler medans hon kollar ner på honnom och säger "Villka roliga klossar va Robin? Precis som vi har hemma!" Han kollar upp från leksakerna på golvet och säger "Mamma kolla villket hökt torn jag har bygt! Vill du att jag ska räkna hur många det är?" "Ja räkna hökt så att jag hör!" Säger hon medans hon kollar på honnom. "En, två, tre, fyra, eller nej jag börjar om. En, två, tre, fyra, fem...." så fortsätter han ända tills 14 och jag blir värkligen jätte fasinerad! En treåring som utan problem räknar till 14, inte illa. Men det varar inte så länge för nu kommer det en läkare som säger "Robin" samtidigt som han kollar på pojkens mamma och dom går inn till doktorn.
Det tar ca ytligare 5 minuter innan jag hör mitt efternavn för tredje gången efter jag kom till läkarens kontor, men denna gången är det en röst som jag känner igän. "Kolstad!" Lika glad som alltid är han, Christian min doktor. Jag kollar bort i koridoren och där kommer han trallandes, han ser mig och ler. Jag ställer mig upp och går emot han, för jag vet ju vart hans rum är. "Gå inn och sätt dig du så länge, jag ska bara hämta några papper" säger han med ett leende på läpparna i det han paserar mig och jag gör som han säger.
Väl inne på hans kontor är det lika städat som alltid, inte ett papper ligger där det inte ska! Allt i årdning å reda, precis som alla andra gånger inte som hemma hos mig tänker jag och ler. Nu kommer han tillbaka, Christian alltså. "Man hittar ingenting när man ska ha det, he he är inte det bara typiskt!" Säger han och ler innan han fortsätter "Så hur är allt då? Hur känns det?" "Jora, jag mådde jätte illa i början, fast inte nu längere. Annars så känns väll allt som det borde, anntar jag." svarar jag. "Svulna fötter då? Har du något av det?" frågar han medans han klämmer och känner på mina ben. "Nej, inte va jag har märkt" svarar jag.
Sedan ställer han endel frågor om allmänna saker innan han fortsätter med att säga "Det fattas ett stoff skifte runt dina röda blodceller som gör att du måste ta några sprutor under graviditeten." Jag kollar på han med en frågande blick innan jag frågar "Varför det? Är det farligt? Kan det skada barnet?" Han kollar på mig och svarar "Nej, anledningen till att du ska ta sprutorna är för att det inte ska hända något farligt, det är inte så farligt som det låter." Säger han medans han ler men jag har flera frågor "Kan jag dö?" frågar jag. Han kollar upp från bordet och han ler inte längere som han brukar göra så säger han "Changsen för att du ska kunna dö av det hära är ungefär elik 0. Men det är farligt om barnets blod blandats med ditt blod, inte bara för denna graviditeten men även för nästkommande. Då kan det hända att du i så fall inte blir gravid."
Inte så farligt som jag trodde i alla fall. Han skriver lite mera i sina papper innan han kollar på mig och frågar "Vill du att vi ska höra om vi hör några fosterljud?" Jag kollar på han och ler medans jag tänker, det e klart som faan att jag vill höra fast jag svarar något annat "Jo det skulle vara kul" säger jag. "Ja fast det är inte säkert att man hör bara så att du vet, du får inte bli orolig nu för det är inte säkert att man hör något förens i väcka 17!" värt ett försök i alla fall tänke jag medans han går ut och hämtar den saken som man ska lysna med. Han kommer tillbaka inn och håller en liten makapär i handen och säger "Lägg dig på britsen". Jag hoppart upp och tänker "Tänk om jag hör hjärtat! Tänk om!"
Han viker inn pappershandukar i mina byksor som ska skydda dom från att få den gelè aktiga massan på sig, medans han försöker lyssna. Han kletar på gelè grejen och letar efter fosteret, det tar en stund men sedan låter det som att vapen avfyras, det är krig i min mage! Alqaida attakerar USA och bombar som aldrig för! Jag blir glad av ljudet och ler, och min läkare ser det och han säger "Det är din puls, fostrets är mycket snabbare!" Och jag känner att jag blir lite besviken nu. Han letar lite till och jag hör något som säkert är 5 gånger så snabt, om inte till och med mera! USA fightar tillbaka! Våran lilla ängel! Jag ler från öra till öra och Christian säger, "Där är fostret!"
Alla mina planer om att spela inn på mobilen och så vidare är som bort blåsta! Jag hör hjärtat!
Jag skänker några tankar till Hawkar under det hela, han kommer vara så ledsen för att han missar det hära. Christian torkar bort kletet från min mage och känner lite. Sedan ler han och säger "Jag känner i alla fall en förstorad livmor så det är något på gång!" Säger han medans han ler!
Det hära var mitt första ricktiga besök hos läkaren, det kunde inte ha blivit bättre änn så här! Vi ska bli föräldrar, till en liten pojke eller flicka! Han som lever får se!<3
