Julia och jag!

Hoff, i dag har jag fått veta något som jag hoppats att ingen annan någon sinn kommer behøva gå igenom! Inte ens min värsta fiende facktiskt. Å det värsta med det hela är att jag känner att jag kan inte prata med någon om det, för det är pinsamt och jag skäms över att jag var så dum och trodde att allt skulle ordna sig! Sen när det inte gör det så blir jag så himla besviken! Norge är ett skit land och jag vill inte ens bo kvar här längere!
Det är nog länge sen jag har varit så ledsen i hela mitt liv, man ska inte leva i hoppet, eller leva och tro att allt är bra, för när man minnst anar det så händer det något fruktansvärt och Gud den jäveln kan ta sig i röven! Han existerar i alla fall inte!

Å jag som trodde att jag kunde prata med vissa om allt, vissa saker kan man inte prata om. Så är det bara! Emelie N å Emelie K kan jag värkligen prata om allt med, men jag vill inte säga det på telefonen...
Jag är så besviken att du anar inte, å ledsen på samma gång. Jag kan säga att det har ingenting med bebisen å göra och ingen har dött och Hawkar och jag har inte gjort slut å han har inte slagit mig eller vad du nu tror. Det är något mycket värre, jag visste inte att man ens kunde göra så... Så vad ska jag nu göra?