Julia och jag!

Jag kan inte sova, inte ens lite. Jag saknar dig värkligen Emelie, mera änn någonsinn och allt är bara så himla jobbigt jusst nu. Det spelar liksom ingen roll vad jag gör, alltid är det någon som inte är nöjd och det är precis som att jag inte kan leva med det, altså att någon inte är nöjd. Jag måste lära mig att för att alla ska vara nöjda så måste man ljuga och det vill man ju inte så då får vissa vara missnöjda helt enkelt.
I dag blev jag minst sagt besviken... Jag tänker inte berätta varför eftersom att dom som var där vet vad det handlar om och dom som inte var där och inte får veta, dom behöver heller inte veta. Jag trodde facktiskt att du skulle säga något... Alla dom gångerna jag har skyddat dig, jag är så dum!

Jag passar värkligen inte inn här. Jag vill hem, hem till Sverige där jag hör hemma. Men jag fokuserar på Julia är ler och är glad så länge hon hör och är vaken. Kunde jag, hadde jag flyttat hem nu, på en gång. Men jag måste tänka framåt och jag har ju inte så mycket kvar i skolan. Jag vill ge Julia ett bra liv och då måste jag kämpa, för henne. Det är bara så lessamt att det ska göra så ont samtidigt som jag kämpar...

Jag skal kolla upp en sak. Om jag går mitt sista år här nu i skolan, kan jag då flytta till Sverige och ta min praktiska utbildning där? Jag vet att Sverige inte har praktiskt utbildning längere, men kanske man skulle kunna göra ett undantag? Annars måste jag bo här i 3 år till och det orkar jag inte. Ett år kan jag kämpa mig igenom. Skolan börjar efter sommaren och så kommer tiden bara att flyga, tror ni inte? Men att jobba i 2 år efter det kommer jag inte klara. Jag skal nog ringa runt lite och kolla upp det. Om det inte är någon av er som vet? Jag går undersköterska. Jag har gått 1 år, så är det ett till år i skola och därefter 2 år i praktisk utbildning, då får man också betalt. Någon som vet?