Resus negativ.
I dag hos barnmorskan var hon facktiskt rigtigt snäll, jag blev facktiskt chokerad! Jag undrar om min läkare har pratat med henne? Jag förklarade för honnom att jag inte helt gillar henne och sättet som hon arbetar på, och han sa att han skulle prata med henne, men då sa jag att jag hälldre vill byta för jag vill inte gå dit och behöva skämmas för att jag inte tycker om henne! Jag kan bara tänka mig va han sa när han pratade med henne "Hege tycker inte om dig, därför måste du bli snällare!" Han är lite rolig min läkare.
Men hon är fortfarande lite konstig! I dag pratade hon om att föräldrar kan få ett tillbud om att dom första 3 månaderna av bebisens liv så kan man få komma och bo tillsammans med andra mammor och pappor så att man typ kan hjälpa varandra. Jag tycker att det är en skit bra ide att dom har det, men inte för mig/oss, värkligen inte! Jag kan se för mig att jag skulle tycka att det var ett jätte bra tillbud om vi bodde med våra föräldrar fortfarande, om vi inte hadde någon fast platts att bo, om jag inte var tillsammans med Hawkar och därför var ensamstående mamma osv. Men vi är (enligt mig) precis som alla andra föräldrar, bara för att Hawkar inte är Norsk så känns det som att alla packar på oss massa saker. Jag har blivit testad för Hepatitt B och C två gånger nu bara för att Hawkar inte är Norsk. Det är så klart jätte bra att dom är nogranna, men hällå? När den första testen var negativ, varför testa en gång till då? Det var också något min barnmorska fick för sig så i dag tog hon massa blod från mig.
Eftersom att jag har blodtyp "resus negativ" så har jag tätare uppföljning under min graviditet. Det finns två resus sorter, possetiv eller negativ, 85% av jordens befolkning är possetiva och jag är en av dom 15% som är negativa, med andra ord så är changserna för att Hawkar ska vara samma som jag väldigt liten. Eftersom att barnet får 50% av mamma och 50% av pappa så vet man inte villken blodtyp hon kommer ha, hon kan bli båda. Men om hon är resus negativ (som jag) så är allt ok, men det vet man inte förens hon har kommit ut. Om hon är resus possetiv så är inte det så stor fara för mig eller barnet den hära gången, changserna för att något händet med henne eller mig nu är typ 0.5% eller något och därför tar man tester för att kolla så att min kropp inte stöter bort barnet (för i sånna fall måste hon förlossas fortast möjligt, annars kommer hon dö). Så det har jag testat i dag svaren kommer om några väckor. Nu ska du inte bli orolig för det, för om min kropp hadde stötit bort henne så hadde den redan gjort det när hon hadde varit där inne i ett par väckor bara. Annars så testar man också för att vårat nästa barn (om vi ska ha flera) ska ha en bra tid inne i magen! Det är det som är det vicktiga. Det skal visst vara större changs för att det händer något under graviditet nr två eftersom att då vet kroppen vad den håller på med lite bättre, för då har den redan gjort det en gång och då vet den att bebisen som är i magen nu inte var negativ (om det är så) och därför så tror den att nästa bebis inte häller ska vara der.
Därför kommer jag få en spruta som ska lura kroppen efter födseln och det får bebisen med för att skydda oss mot bivärkningar=)
Men nu ska jag göra något helt annat, nämeligen kolla på hundviskaren på tv=)
Men hon är fortfarande lite konstig! I dag pratade hon om att föräldrar kan få ett tillbud om att dom första 3 månaderna av bebisens liv så kan man få komma och bo tillsammans med andra mammor och pappor så att man typ kan hjälpa varandra. Jag tycker att det är en skit bra ide att dom har det, men inte för mig/oss, värkligen inte! Jag kan se för mig att jag skulle tycka att det var ett jätte bra tillbud om vi bodde med våra föräldrar fortfarande, om vi inte hadde någon fast platts att bo, om jag inte var tillsammans med Hawkar och därför var ensamstående mamma osv. Men vi är (enligt mig) precis som alla andra föräldrar, bara för att Hawkar inte är Norsk så känns det som att alla packar på oss massa saker. Jag har blivit testad för Hepatitt B och C två gånger nu bara för att Hawkar inte är Norsk. Det är så klart jätte bra att dom är nogranna, men hällå? När den första testen var negativ, varför testa en gång till då? Det var också något min barnmorska fick för sig så i dag tog hon massa blod från mig.
Eftersom att jag har blodtyp "resus negativ" så har jag tätare uppföljning under min graviditet. Det finns två resus sorter, possetiv eller negativ, 85% av jordens befolkning är possetiva och jag är en av dom 15% som är negativa, med andra ord så är changserna för att Hawkar ska vara samma som jag väldigt liten. Eftersom att barnet får 50% av mamma och 50% av pappa så vet man inte villken blodtyp hon kommer ha, hon kan bli båda. Men om hon är resus negativ (som jag) så är allt ok, men det vet man inte förens hon har kommit ut. Om hon är resus possetiv så är inte det så stor fara för mig eller barnet den hära gången, changserna för att något händet med henne eller mig nu är typ 0.5% eller något och därför tar man tester för att kolla så att min kropp inte stöter bort barnet (för i sånna fall måste hon förlossas fortast möjligt, annars kommer hon dö). Så det har jag testat i dag svaren kommer om några väckor. Nu ska du inte bli orolig för det, för om min kropp hadde stötit bort henne så hadde den redan gjort det när hon hadde varit där inne i ett par väckor bara. Annars så testar man också för att vårat nästa barn (om vi ska ha flera) ska ha en bra tid inne i magen! Det är det som är det vicktiga. Det skal visst vara större changs för att det händer något under graviditet nr två eftersom att då vet kroppen vad den håller på med lite bättre, för då har den redan gjort det en gång och då vet den att bebisen som är i magen nu inte var negativ (om det är så) och därför så tror den att nästa bebis inte häller ska vara der.
Därför kommer jag få en spruta som ska lura kroppen efter födseln och det får bebisen med för att skydda oss mot bivärkningar=)
Men nu ska jag göra något helt annat, nämeligen kolla på hundviskaren på tv=)
Kommentarer
Trackback
